Så dags att vakna nu, Linde och Dadgostar

Gaspriset rusar igen efter att den nya tyska regeringen har uttalat sig om den rysk-tyska gasledningen Nordstream 2. Ansökan uppfyller inte kraven för godkännande, heter det. Men den egentliga orsaken är troligen en annan: Så länge Ryssland hotar med en ny invasion av Ukraina kan inte Tyskland ge grönt ljus till Putin.

Hur som helst är detta en ny påminnelse om hur beroende EU har blivit av rysk naturgas. Inför EU:s utrikesministermöte i Bryssel i måndags lyfte Ann Linde just denna fråga. ”Vi utrikesministrar behöver lära oss mycket mer om energi”, konstaterade hon, eftersom energi och utrikespolitiken hänger ihop.

Bättre sent än aldrig får man väl säga om detta uppvaknande. För många andra har denna fara varit uppenbar under en lång tid. Just därför har vi varnat för den ansvarslösa tyska kärnkraftsavvecklingen som oundvikligen leder till detta osunda beroende.

Dåvarande folkpartiledaren Jan Björklund förutsåg exempelvis detta redan för över ett decennium sedan och valaffischerna från 2014 talar sitt tydliga språk: ”Nej till rysk gas – behåll kärnkraften”.

För den rödgröna regeringen har däremot den tyska omställningen ”Energiewende” varit en förebild. Man har vägrat att se kopplingen mellan kärnkraften och en fortsatt utrikespolitisk autonomi i Europa.

En annan politiker som har vaknat sent är vänsterledaren Nooshi Dadgostar som vill stoppa bygget av elkablar till Europa och i stället satsa på ett slags elnationalism (DN Debatt 14/12). Dadgostar oroar sig över de höga elpriserna och menar att något är ”fel i systemet”.

På några punkter har vänsterledaren rätt. De svenska elpriserna i södra Sverige ”smittas” alltmer av prisnivån i övriga Europa, och vinsterna av framtida offentliga investeringar i ökad kapacitet kommer även att gagna våra grannfolk.

Men man måste förstå hur allting hänger ihop. Om man kraftigt bygger ut vindkraften samtidigt som planerbar elproduktion avvecklas i södra delen av landet minskar graden av självförsörjning. När det blåser kan Sverige exportera stora mängder el medan importbehovet ökar när det är vindstilla.

Hur ska Malmö klara topplasttimmen en iskall decemberdag utan vare sig import eller tillräckligt med kärnkraftsel? Har Nooshi Dadgostar tänkt att vi ska släcka ljuset?

Grundproblemet är bristen på planerbar och fossilfri elproduktion i södra Sverige och norra Europa. Det bygger ett osunt beroende av rysk gas och leder till extremt volatila elpriser. Och den utvecklingen lär bara accelerera.

Den nya tyska regeringen lovar att 80 procent av elproduktionen ska vara förnybar till år 2030 och under 2022 stängs all resterande kärnkraft ner. Det betyder att risken är överhängande att vi kommer att få både elbrist/elöverskott samtidigt i vårt hörn av Europa.

Det är detta, Nooshi Dadgostar, som är felet i systemet.