Eurasia Press & News
I slutet av februari skänkte EU 500 miljoner euro för inköp av vapen till den ukrainska militären. Beslutet var historiskt, men summan bleknar i jämförelse med vad EU:s länder betalar Ryssland för dess olja och gas.
Tidigare har det handlat om omkring 350 miljoner euro – per dag. Men de stigande energipriserna gör att den summan troligen är ännu högre för tillfället. I förlängningen innebär det att energikonsumenter i Europa finansierar Putins krigföring i Ukraina.
Än så länge finns inga planer på att stoppa blodspengarna till Kreml. Sanktionerna mot Ryssland efter landets invasion av Ukraina är tvärtom utformade för att undanta energisektorn.
Problemet är att Europa sitter fast i ett djupt beroende av framför allt rysk gas. Trots återkommande varningar om att Ryssland kan använda gaskranen för att sätta press på väst har mycket lite gjorts för att skydda den europeiska energiförsörjningen från Putins nycker. Europa har till och med förlitat sig på ryska Gazprom för att lagra gas – som av en händelse var nivåerna ovanligt låga i upptakten till den ryska invasionen.
Faktum är att Europa är mer beroende av rysk gas i dag än man var före annekteringen av Krim 2014. En viktig orsak är Angela Merkel historiska misstag att snabbavveckla den tyska kärnkraften.
Civilbefolkningen i Charkiv, Mariupol och Kiev betalar priset om vi inte tar steget.Europa måste upphöra med att köpa rysk olja och gas. Den bästa tidpunkten är att göra det är nu. De redan beslutade sanktionerna innebär att Ryssland inte kommer åt merparten av sin valutareserv. Ett snabbt stopp för import av rysk gas och olja skulle förhindra Kreml från att bygga upp en ny krigskassa, påpekar Martin Sandbu i Financial Times.
Våren närmar sig också och därmed sjunker behovet av uppvärmning, Europas gaslager räcker i uppskattningsvis två månader utan rysk import. Under den varma årstiden kan lagren fyllas på med flytande naturgas från producenter i andra delar av världen, åtminstone delvis. Samtidigt finns tid att dra i gång nyss avställda kärnkraftverk och fossila anläggningar och planera för energibesparingar inför vintern.
Mycket av detta är sådant som Europa ändå måste förbereda sig på – Kreml kan ju också stoppa gasleveranser, något man delvis redan gjort under vintern.
En snabb omställning skulle vara både komplicerad och dyr. Invånarna i de länder som är mest beroende av den ryska gasen behöver kompenseras samtidigt som EU-länder snabbt måste få fram ny infrastruktur. Hela ekonomin riskerar att påverkas negativt.
Men ett krig vid EU:s gräns är också kostsamt. Och bilderna från terrorbombningarna i Europa gör att det förmodligen finns en förståelse för att politikerna agerar.
Civilbefolkningen i Charkiv, Mariupol och Kiev betalar priset om vi inte tar steget.
